Frida Ellinor

Har just skrivit en discussion essay om kärlek - vetenskapligt perspektiv. Vid slutet, där mina egna åsikter kommer in, visar det sig att jag visst är en riktig romantiker eller vad man ska säga, haha. Uppsatsens slutord är ganska dramatiska: 

"Can't we let love stay a poetic matter – CAN'T WE LET LOVE LIVE!!!"

 

 

Ok, kanske inte med versaler och tredubbla utropstecken, men ändå. Jag fattar inte vad kärlek ska med vetenskap att göra. Finns det inte viktigare saker att koncentrera forskningen på? Som till exempel - ja kanske rent av - the Cure for Cancer????

 

Jag har varit kär - tror jag. Och jag som trodde min hjärna var ganska fullastad innan - detta årets första halvår var det trångt innanför pannbenet ska jag säga er. Så visst, kärlek kan vara grejt - men just nu njuter jag av att kunna ha en hyfsat välfungerande tankegång!

 

Det märkliga med denna historia är kanske att jag fick MVG i alla ämnen utom ett förra terminen. Jag som hade tankarna på annat mest hela tiden! Hah, konstigt. Då måtte det gå riktigt bra detta året.

- inte för mig inte ;)