Frida Ellinor

Jag blir så arg när jag läser texter publicerade i seriösa media som själva är allt annat än seriösa.

"Nördarnas revanch gör kulturen ofarlig" - Aftonbladet
"Kalla inte mig for din gumma' på Facebook" - Metro

Jag kan sitta en evighet och peka ut varenda fel i dessa debattartiklar. Men jag tror att en enda blick räcker gott och väl.

Är det såhär framtidens journalistik ska se ut? Okunniga antaganden och placerandes av folk i olika fack? Förutfattade meningar och anklagelser. Visst, debattartiklar ska innehålla åsikter, människor får ha åsikter, men en bra bas till dessa åsikter borde finnas.

Blev dessa texter publicerade för att människor som jag skulle reagera, länka till idiotismen och ge den fler sidvisningar, mer pengar?

Är jag körd?

Ibland går utvecklingen så långsamt att man inte märker det, men sen när man väl kommer o tänka på det är det som om man går in i en betongvägg. På ett bra sätt.

Exempelvis är det ganska otroligt för mig hur fenomenet "överskriden dead-line" över huvud taget inte finns med på kartan längre. Det är helt otänkbart att man skulle lämna in en uppgift en dag för sent, eller mejla i sista sekund att du får den imorn - utan att ha en anledning.. Håller jag på att växa upp?

Sen finns det förändringar man märker och är stolt över. Jag tränar numera 2 ggr/veckan, äter frukt efter, äter vitaminrik yoghurt varje morgon, grönsaker när jag måste... Innan var jag allergisk mot allt nyttigt.

Sakta, sakta går det åt rätt håll. Min benoperation som jag hade för ett tag sen gör sig även påmind lite då och då, det resulterar då i ett fånigt flin i mitt ansikte om att den tiden då inte är nu. JO alla positiva aspekter är nödvändiga när man ska klara sig helskinnad genom det så kallade LIVET!


Random bild... Den föreställer lycka.

• För omväxlings skull har jag idag gjort allt skolarbete jag planerat att jag skulle göra.

• Det känns som om jag vänjer mig vid träning mer och mer - trots att det fortfarande är illjobbigt och jag fortfarande har illdålig kondition, börjar det bli rutin nu i alla fall att träna.

• Bäst av allt - för första gången på många år ser jag hjärtligt fram emot sommarlov. Det låter säkert konstigt, patetiskt, men sån är jag. Var jag. (?) Detta året gäller det; jag är otroligt taggad på egna texter, läsa ohyggligt mycket måste-litteratur, sol&bad&familj&vänner, artonårsfest för moi samt JOBBA.

Det känns bra, det känns som om jag dödar några spöken för varje dag som går. Även om vissa utav dem är fastetsade i min personlighet och i mitt liv, vet jag inte än min fulla potential när jag gjort mig av med alla överflödiga spöken. Äventyr!

Ow jag gillar när mina inlägg blir såhär härligt soliga.

Idag har jag nojjat runt på Google efter möjliga och omöjliga universitetsval runt o kring i Svea Rike, ett år för tidigt förvisso men ändå. Ville bara ha lite koll, uppdrag slutfört! Har kommit fram till att det spelar i princip ingen roll vad jag väljer till IV-val* i trean på Bäckängsgymnasiet, jag kommer i princip in på alla utbildningar jag vill med de kurser som kommer med programmet. Yiiho! Webbdesign för mig nästa år ;)

- En onödig kurs vad gäller min framtid(journalistik), men något jag varit intresserad av ett bra tag nu!

Förövrigt trivs jag väldigt bra på Bäckängsgymnasiets samhällsprogram inriktning Författarskap- och journalistik - alla kategorier! Visst är det härligt när man vet att man gjort rätt val?


Arenakampen 2009 - Bäckäng vann över Borås alla andra gymnasier.
detta är bara en av fördelarna med att vara bäckängit :)


*IV-val = individuella val

Nu har robo-leg kostat mig tre fula VG och ett ynkligt G...
Nu tänker jag banne mig få MVG på årets alla resterande prov!

Skolan ökar farten, och människor klagar över fyra prov, två inlämningar, en redovisning eller whatsoever- Jag ler.

Det är kul nu, att skriva, att tänka, att leva, att vara med. "Rollspelet" idag var urkul, jag spelade en ultraradikal präst som är anti kloning. Svar på tal av mig, "Jag är emot ALL vetenskap", alla började skratta :) Det går inte att beskriva, men det hjälpte mitt självförtroende att ha klassen med sig. Klassen hör mig sällan uttala åsikter, men när det är någon annans kan man leva ut och stå ut med klassens obligatoriska påhopp. Man vågar mer :)

Jag försöker jobba på att ta kritik. Inte börja lipa för att någon hojtar "DU HAR FEL!", vilket ofta händer i vår klass när det diskuteras(i stort sätt varje lektion). Man ska va tuff. Särskilt när man är tjej, vi måste våga ta för oss och inte backa undan.

Hmm, bra ämne för journalistikuppgiften måntro?

Idag har jag varit ganska nyttig. Städat ut rummet samt teverummet(vilket inte är lätt när man är krympo), samt filat på AntiCC-bloggens design samt skrivit ett inlägg i det igen, efter flera månaders uppehåll.

Kolla in!

Nu ska jag vara lite onyttig med chips, chips och chips. Och en film.
Go natt!

Har just skrivit en discussion essay om kärlek - vetenskapligt perspektiv. Vid slutet, där mina egna åsikter kommer in, visar det sig att jag visst är en riktig romantiker eller vad man ska säga, haha. Uppsatsens slutord är ganska dramatiska: 

"Can't we let love stay a poetic matter – CAN'T WE LET LOVE LIVE!!!"

 

 

Ok, kanske inte med versaler och tredubbla utropstecken, men ändå. Jag fattar inte vad kärlek ska med vetenskap att göra. Finns det inte viktigare saker att koncentrera forskningen på? Som till exempel - ja kanske rent av - the Cure for Cancer????

 

Jag har varit kär - tror jag. Och jag som trodde min hjärna var ganska fullastad innan - detta årets första halvår var det trångt innanför pannbenet ska jag säga er. Så visst, kärlek kan vara grejt - men just nu njuter jag av att kunna ha en hyfsat välfungerande tankegång!

 

Det märkliga med denna historia är kanske att jag fick MVG i alla ämnen utom ett förra terminen. Jag som hade tankarna på annat mest hela tiden! Hah, konstigt. Då måtte det gå riktigt bra detta året.

- inte för mig inte ;)

Melankoli, vissa dagar är oförklarligt präglade av det... Det är märkligt, som att en gråton träder fram och något börjar gnaga på min hjärna... Sånna här dagar alltså, vad annars kan man göra än gräva ner sig, bli smått poetisk och lyssna på sad-songs... =^^=




So how do i do normal...
The smile i fake -
the permanent wave
of cue cards and fix it kits.

Can't you tell - I'm not myself!

Min andra egensnickrade bloggdesign någonsin och jag är ganska nöjd.
Vad tycks? :D

Min förra blogg hittar ni HÄR, men jag kände att den var lite väl solig nu inför den kommande hösten och det halvår vi Boråsare kort brukar kalla "regn". Jag gillar dock fortfarande min gula gamla design och kände mig inte riktigt mogen att skrota den helt, så jag skapade helt enkelt en splitterny blogg, den här! :D

Så, höst.
De flesta blir deprimerade av självaste ordet. De kalla tiderna återvänder och allt som varit grönska skrumpnar ihop till torra döda löv. Sommaren är gången och de gamla rutinerna av skola och jobb sätter in, bara det är nog deprimerande för sig. Till och med katterna burrar ihop sig och ser olyckliga ut.


Jag gillar det. Inte olyckliga katter alltså, men höst. Friska vindar igen efter sommarens stilla stekveckor, vackra färger på löven som krasar hemtrevligt under vinterkängorna. Det är en depressionernas årstid, man får lov att vara lite melankolisk, man får inspiration att tänka. Varma brasor ger en alldeles speciell känsla och katterna, som man knappt har sett till på sommaren, stannar hellre hemma i värmen. På eftermiddagarna myser man med familjen över en kopp kaffe, med tända ljus vid bordet och ljudet av smattrande regn som inte kan komma åt en. Det är en säsong fylld med mys, riktigt äkta genuint höst-mys.

Om det inte vore för att man vareviga dag måste lämna värmen där hemma för en skoldag i slask och envist regn, skulle nog hösten vara en ganska okej tid på året ändå. <3